Igår var vi på 50-års fest hos en vän till familjen. Det var en härlig blandning människor, mina föräldrars vänner och deras barn som nu är vuxna och väldigt goda vänner till mig.
Jag kan konstatera att 50-åriga svenskar inte dansar lika bra som ugandiska småpojkar. Men, glädjen är minst lika stor!
Fina
Caroline, som jag känt i precis hela mitt liv, berättade att hon följer bloggen och utbringade en skål för
Buddha (och de övriga grabbarna).
 |
| Caroline och mamma agerar toastmasters |
 |
| Det var trångt på dansgolvet |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar