måndag 30 juli 2012

Ebola

Igår när jag pratade med Tugume.

Tugume (på en inte helt tydlig linje med stök i bakgrunden): Emma! Ebola has killed 14 people in Uganda.

Jag: You said what? I am not getting you properly...

Tugume: Ebola has killed 14 people in Uganda.

Jag: A bomb?

Tugume: Yes...

Jag: Oh, sorry to hear that.

När jag senare frågade Alex om en explosion fattade han ingenting. Men när han hörde om antalet dödsfall trillade poletten ner och han berättade då att det dödliga Ebolaviruset åter har bekräftats i Uganda. Inte i närheten av Kabale, som tur är.

Men ändå. Otäckt. Väldigt otäckt.

(Killarna lyssnar mycket på radio och snappar såklart upp saker där och det var tydligt att Tugume var lite skakad över den information han hört. Alex och Andrew har dock förklarat för honom att risken för att viruset skulle nå Kabale är väldigt liten och att många jobbar hårt för att se till att inte fler människor blir smittade.)


söndag 29 juli 2012

Längtar till oktober

Söndagslugn här. Inte i Kabale.

Pratade nyss med grabbarna i telefon...

Sorlet, tjoandet, gnabbandet, musiken, GAPSKRATTEN.

Stämningen.

Som jag saknar dem.

Samtidigt blir jag så in i själen glad av att höra att de har det bra. Alltså inte höra för att de berättar det för mig utan verkligen höra att de mår bra.

Finaste jäkla skitungar.

Ni gör mig lycklig.


lördag 28 juli 2012

Invigningen som uteblev

Igår bänkade vi oss för att se OS-invigningen. Jag i Sverige, Alex och grabbarna i Uganda.

Kl kvart i tre vaknade jag och fann att TV:n fortfarande var igång men att jag hade missat stora delar av spektaklet. I morse fick jag ett samtal från Alex som berättade att många varit väldigt peppade på en uppesittarkväll men någonstans vid länder som börjar på "D" hade alla i princip varit medvetslösa.

Så kan det gå.

fredag 27 juli 2012

Hård tjej

Jag tror att de här två, Isaac och grannflickan Kathrine, kommer att ha mycket kul ihop. Vänta bara tills Isaac lär sig gå och de kan härja runt i trädgården.

Men än så länge är den lilla damen något avvaktande, ja rentav kylig, skulle jag vilja påstå.

Isaac: Hej hej! Kathrine: Vem är du?

torsdag 26 juli 2012

Okänd avsändare

Det är inte jätteofta men då och då dimper det ner ett paket till killarna i vår postbox och de blir lika glada varje gång. Igår fann de ett skickat från England, bara det i sig fick dem att hoppa jämfota av exaltering. Inuti fann de fotbollsstrumpor och godis från "a girl who believs in you". Så fint. Denna tjej var enligt det medföljande kortet lite orolig för att hon endast hittat Manchester United och Liverpoolstrumpor och var rädd att våra Aresenalfans och Barcasupportern Buddha skulle bli besvikna över att deras lag inte var representerade.

Ingen orsak till oro, såklart. De blev superglada för vad de sa unika "original football socks from UK", som de definitivt är ensamma om i Kabale.

Tack snälla avsändare. Vem du än är.


Paketöppning

Nya fräcka strumpor. Blir inte förvånade om de får för sig att använda dem i kyrkan iställer för på fotbollsplanen. De har en tendens att göra det med saker de tycker är fina.

onsdag 25 juli 2012

Sommar

Uganda är fantastiskt vackert och härligt på många sätt men inget slår en svensk sommardag som denna.

Underbart.


Ett litet kvällsdopp var inte fel.

tisdag 24 juli 2012

Näsorna i skolböckerna

Dagarna rusar fram, ännu en termin är snart över vilket innebär att det åter är hög tid för end of term-exams. Som vanligt veckan innan proven gäller därför reducerat tv-tittande (ingen TV alls rättare sagt) och istället är det fullt fokus på plugg.


Alex och Gwanga pluggar iofs alltid hårt men lägger in en extra växel nu på slutet.

måndag 23 juli 2012

Att bli hörd

Aje och lillebror Ambrose var ute med Alex och käkade i helgen och fick liksom Tugume och James svara på frågor om sina liv och vår verksamhet.

Alex: What do you appreciate about the project?

Aje: Having freedom to speak out what's on my mind.

Något med det svaret gör mig alldeles tårögd.

Älskade unge.

söndag 22 juli 2012

Biljardbordet del 3

Veronica undrade hur det går med biljardbordsbygget. Det ser ut att gå fint tycker jag. Eller vad säger ni?


En gammal reklam t-shirt offrades för att agera duk.

Grannkillarna Benny och Kwesiga hjälpte Aje. Brian kollar läget och Ivan, ja Ivan (med plastflaskan framför ansiktet) är fullt upptagen med sitt som vanligt. Mer nyfiken unge får man letar efter. Härligt.

Ingen tvekan om att det är ett biljardbord nu inte.

lördag 21 juli 2012

Ännu en begravning

I Uganda är döden mer en del av livet, av vardagen, än den är här i Sverige. Den är synligare helt enkelt. Det är i alla fall min uppfattning. Människor dör inte oftare, såklart, men fler i förtid. Dessutom är det vanligt att man går på begravningar även om man inte var nära den avlidne. Det är en respekt- och statusgrej, om jag har förstått det rätt. Ju fler som deltar vid begravning eller minnesstund, desto bättre. Och en mzungo räknas säkert som minst tio ugandier, nej jag bara skojar (men iband undrar man...).

Brians farfar var över åttio år så man kan nog inte hävda att det var i förtid han gick bort när han i förrgår somnade in på Kabale Hospital efter en lång tids sjukdom. Hur många som deltog vid hans begravning vet jag inte, Brian var i alla fall där i sällskap med bäste kompisen Stuart  och min kollega Andrew.

Jag kan tänka mig att det var en väldigt fin och stämningsfull cermoni med de vackra omgivningarna kring hans hem. Vila i frid.

En bild från i vintras när vi besökte Brians farfars hem. Han var dock svag och låg till sängs så det var fastern som tog hand om oss. På bilden syns även Quena som ju snart kommer och hälsar på killarna igen, bara en dryg vecka kvar. Det vet jag att både hon och grabbarna ser väldigt mycket fram emot. Önskar att jag också kunde få vara på plats men jag får bärga mig två månader till....

torsdag 19 juli 2012

Veckans babe

Det var någon som undrade vad jag jobbar med....

Egentligen är jag fortfarande student, jag har en termin kvar av min socionomutbildning men har tagit en paus ifrån det tills vidare så att jag kan spendera så mycket tid som möjligt i Uganda. För att kunna resa och försörja mig därnere har jag de senaste åren jobbat under somrarna för att sedan åka tillbaka till hösten. Den här sommaren har jag lyckats få jobb på köttavdelningen i en livsmedelsbutik och där trivs jag jättebra. Med allt utom kanske uniformen. Ha ha, jag ser ju för jäkla dum ut. 

Men vad gör väl det? Bara att le och se glad ut, vilket inte är så svårt när man tänker på allt härligt som väntar för pengarna man tjänar. 2-3 månaders arbete hemma i Sverige innebär att jag klarar mig i Uganda i 8-9 månader. Gött.


Alex och grabbarna har tjatat om att jag ska skicka en bild på min jobboutfit och jag är säker på att de får sig ett gott skratt när de ser det här.

onsdag 18 juli 2012

Bebis med aptit på livet

Bad och mat, två av livets glädjeämnen för Isaac. (Och att han får tillräckligt av det sistnämnda går det knappast att ta miste på.) 

tisdag 17 juli 2012

Ambrose

Ambrose är nog en av de pojkar som förändrats mest hos oss, han har alltid haft massor av fina egenskaper och sidor men de har lite överskuggats av att han varit väldigt oberäknelig och haft ett jäkla humör för att tala i klartext.

Jag såg stora framsteg hos honom redan i våras och blir otroligt glad när jag får höra av Alex och Andrew att han uppför sig utomordentligt även nu. Ledsna blev vi dock när han i förra veckan kom hem och bad om kylbalsam att applicera på baken som gjorde ont efter att han blivit slagen med käpp 22 gånger av en lärare i skolan. Vad hade han gjort för att förtjäna detta? Han kom några minuter för sent till lektionen. Alltså det kryper i hela mig. Att slå ett barn överhuvudtaget är för mig oacceptabelt. Att höra att en vuxen man, en lärare som ska agera förebild för sina elever, slår en liten kille på 31 kilo med en stor käpp tjugotvå gånger. Det är så förbannat vidrigt. Jag finner inte ord.

Andrew och Alex reagerade också på den håra bestraffningen och hade båda gått till den här läraren och gett honom ett par varningens ord. Ge fan i våra ungar. Typ. Med just den här läraren verkar det ha fungerat, han lovade att aldrig slå (på det viset) igen. Alltid nåt. Men ljusår ifrån hur jag önskar att det var.

I helgen verkade vår Ambrose i alla fall ha glömt smärtan för ett tag och var strålande glad när han firade sin födelsedag i lördags.

Grattis Ambrose. Kämpa på. We love u!

Sportfånen


Med Isaac och Ivan

Andrew och Ambrose

Med Alex


Jag och Ambrose

Trött Ambrose


måndag 16 juli 2012

Duell


Undrar vem som vinner...

Isaac vill vara med på allt de stora grabbarna hittar på och Buddha verkar inte ha något emot en spelkamrat.

söndag 15 juli 2012

Inte bara killarna som varit i kyrkan denna söndag

Idag har jag och Therese spenderat en väldigt trevlig eftermiddag i Arlövs kyrka där vi berättade om "skitungarna" och vårt arbete. Burlövs församling har nämligen samlat in pengar genom att sälja lotter, böcker, smycken, fair trade varor med mera , dessutom skänker de sen ett par månader tillbaka sin kollekt till oss. Fantastiskt!

STORT TACK!

Jag och Therese tillsammans med härliga Alice som hade sålt lotter som bara den för att få in pengar till oss.

lördag 14 juli 2012

Små fighters

Kick-boxning är på tapeten i Uganda igen, det är en ny stjärna som har match ikväll vilket det pratas mycket om på TV, radio och i tidningar. Denne stjärna heter tydligen Tugume och  när vår lille Tugume igår kväll fick nys om det blev han eld och lågor och drog igång träningsläger tillsammans med Ambrose och Ivan istället för att gå och lägga sig. 

Dårar.

De hängde gamla bildäck i ett träd vilka fick agera slagsäck.

En boxare måste träna armarna...

...och kunna posera. Givetvis.

Haayyyaaa!

fredag 13 juli 2012

Middag för två

Med jämna mellanrum tar vi med killarna ut på restaurang i mindre grupper för att få spendera lite kvalitetstid med dem och få tillfälle att prata om saker som det kanske annars inte finns så mycket tid till.

Igår var James och Tugume med min kollega Andrew och åt middag på deras favoritrestaurang. Det var en härlig kväll med mest fokus på att bara ha trevligt men samtidigt passade Andrew på att ställa lite frågor om hur de trivs hos oss, vad de tycker om att göra, vad de tycker att vi gör bra och vad som kan förbättras.

Tugume berättade bland annat att han är glad över att de får äta sig mätta varje dag. James sa att han tycker det är bra att vi inte slår på dem och att vi försöker få deras lärare i skolan att sluta göra det också. På förbättringssidan stod önskemål om att servera fisk till middag ibland och en egen minibuss till organisationen. Ha ha, någon buss lär det inte bli i första taget men fisk till middag ibland går ju absolut att fixa. Bra idé.  

Igår var de nog dock utomordentligt nöjda med kött. Det ser så ut i alla fall.


James och Tugume hugger in på det stora fatet med grillat fläsk, gröna bananer, bakad potatis och vitkål. Något av det bästa de vet (och jag med, minus bananerna).



Glada killar

torsdag 12 juli 2012

En kille som använder huvudet

Visst är det ett biljardbord Aje bygger och planerna har han tydligen smidit länge. Men det är inte alltid det blir som man tänkt sig, när han skulle såga hål i bordet började träet spricka. What to do? Man kanske kan bränna hål med hjälp av tändvätska? Värt ett försök men även det visade sig vara väldigt svårt och tidskrävande. När inga andra alternativ verkade finnas ryckte Alex in och ringde till sin snickarvän för att få råd och han lovade att personligen komma och hjälpa Aje att ordna det. Snällt av honom tycker jag.

Men bäst av allt var när jag fick höra vad han har tänkt att använda för bollar att spela med. Att få tag på biljardbollar är inte det lätttaste och förmodligen väldigt dyrt så det gällde att komma på något annat.

Vad?

Kulan som sitter i en roll-on deodorant. Ha ha, han är för go.


 
Jag blir så glad när jag ser hur engagerad  Aje är i detta biljardbord. Så fint. Här ett tappert försök att bränna hål i träet.

onsdag 11 juli 2012

Woodwork

Aje har ett nytt projekt på gång. Igår gick han och Alex iväg till Alex kompis som är snickare och tiggde till sig lite överblivna brädbitar, därefter begav de sig till järnhandeln där han köpte spik för sparad veckopeng.

När de kom hem satte han genast igång att bygga och fick snart assistans av Tugume.

Ser ni vad det ska bli?

Uppfinnesrikedomen är det inget fel på

De jobbade på tills solen gick ner

Vad ska det bli?

tisdag 10 juli 2012

Antik tandborste

När vi var ute och gick en dag bröt Alex av en kvist från en buske och började skrubba tänderna.

Alex: You know this is how people used to brush before these plastic toothbrushes came along...

Jag: Really?

Alex: ...and in the villages some people still use them to clean their teeth.

Jag: So you're a villager?

(Sen fick jag kuta iväg för att inte få pinnen i huvudet)


måndag 9 juli 2012

Dagens insikt

Två bilder tagna i samma ögonblick.

Två bilder som bekräftar min uppfattning om att tillgjorda och regisserade foton är skit.

Två bilder som får mig att inse vilken dålig kamera jag har (och/eller kass fotograf jag är) jämfört med Dennis.

Två bilder som gör att mitt hjärta värker av saknad. Finaste Tugume och Isaac.



söndag 8 juli 2012

Chapatis á la... "Papa"

Jag bor hos mina föräldrar nu när jag är i Sverige över sommaren och när jag kom hem från jobb i fredags stod pappa i köket...

Jag: Vad gör du?

Pappa: Såna där chapsis

Jag: Vadå för nåt?

Pappa: Ja, chatipi, chipsis, chapsos...a la Aje.

Jag: Chapati?

Pappa: JA!

Jag: Du är inte klok.


Degen färdig, dags att rulla bollar.

När det skulle tändas grill OCH kavlas samtidigt blev det lite mycket på en gång så  mamma fick komma in och assistera.

Slutresultatet. De hade karaktär, inte så vackra men gjorda med kärlek. Och faktiskt smakade de ganska bra också. Inget slår dock grabbarnas egna, såklart.

lördag 7 juli 2012

Visiting day

Idag har det varit öppet hus på Life Bridge Primary School och Andrew följde med våra elever för att, bland annat, få en pratstund med deras lärare om hur det går för dem akademiskt. En det går väldigt bra för är Ian som enligt läraren ligger bland de tio bästa eleverna i sin årskurs och han fick beröm för att han vågar prata mer och mer engelska. Ian, du anar inte hur stolta vi är över dig. Bra jobbat!

Sjundeklassarna fick också beröm för att de förbättrar sina resultat. Fortfarande ligger de dock långt bak om man jämför betyg med majoriteten av deras klasskompisar, men det är ju inte så konstigt med tanke på att skolan är mycket svårare för dem i de högre årskurserna. Ännu svårare, såklart, om man som våra killar inte gått i skolan på flera år. Kanske också därför motivationen ibland tryter. Det kan jag verkligen förstå. Men jag måste säga att mestadelen av tiden kämpar de på som bara den, går till skolan utan gnäll, gör sina läxor och förbättrar sina resultat. Mer begär jag inte och jag är lika stolt över dessa, i skolans ögon, mindre bra presterande killar som jag är över vår toppstudent Ian.

Alla har olika förutsättningar och det viktigaste (hur mycket som en klyscha det än må låta) är faktiskt att man har gjort sitt bästa.

Och sitt bästa har de gjort. Allihopa. Nästan varje dag. 


Ian med sin klassföreståndare

fredag 6 juli 2012

Stuart och grannflickan

Stuart äter som en häst och är alltid på jakt efter något att tugga på. Men när han försökte lura till sig en bit bulle från granntjejen Blessing a.k.a Jack Dooley, gick han bet minsann. 


Stuart: Yo! How are you, Jack Dooley? Can I please have some of your bread?

Blessing: No.

torsdag 5 juli 2012

Skitungarnas chapatiskola

Aje är vår främste chapatibagare men flera av de andra har också blivit riktigt duktiga (Chapati är ett slags bröd åt tortilla/naanhållet som är väldigt vanligt i Uganda). En läsare frågade för ett tag sen om receptet och jag lovade att återkomma med det. Igår bakade grabbarna igen och passade då på att köra en chapatiskola för oss här i Sverige.

Jag lämnar recept och instruktioner såsom de blev skickade till mig sen får ni använda ert sunda förnuft och räkna ut hur mycket just ni vill göra. Kan säga att 2 kilo mjöl ger en jäkla massa bröd, så minska mängderna rejält om ni inte ska ha stor bjudning (eller skitungar på besök).

Here it goes.

Chapatis á la Aje
Du behöver:

*2 kgs of baking flour (vetemjöl)
*1.5 litres of water.
*5 small onions(sliced or crushed).
*Half a cup/a quarter litre of cooking oil (matlagningsolja)
*Salt
*Rolling equipment (brödkavel).
*Frying pan.
*Charcoal stove (Jag tar för givet att det går bra på en spisplatta också men använd grill eller öppen eld om ni vill göra det i sann ugandisk anda ha ha)

Såhär gör man:

Ambrose with the baking flour ready to start

Dan is mixing the baking flour with 1.5 litres of water, plus onions, salt  and a small quantitity of the cooking oil.

Then make round balls out of the mixed dough. Also light the charcoal stove.

Rolling chapatis on a smooth surface using empty soda bottles

Starting to fry chapattis in cooking oil on a charcoal stove with a pan

When heat is too much, add some ash on the fire.


Chapatis ready to be eaten. Enjoy!


Maila (skitungarna2011@hotmail.com) jättegärna bilder på resultatet till grabbarna om ni vågar er på att göra bröden.

Lycka till!

onsdag 4 juli 2012

Skadad hand

Brian kom hem från skolan i förmiddags med en skadad och svullen hand som han hade väldigt ont i. Andrew tog med honom till Kabale Hospital för att få den undersökt. Där trodde man inte att det var någon större fara men valde att röntga honom för att vara på den säkra sidan. Bilderna visade ingen fraktur så man fastslog att det var  en stukning.  Tur, sa läkaren, att det rörde sig om den vänstra handen, då kan han ju fortfarande skriva med sin högra. Så ett par värktabletter och sen fick han bege sig tillbaka till skolan igen.   

Hårda bud (jag gissar att Brian gärna sett att han fick permis från ett par lektioner till) men skönt att det inte var värre. Hoppas att han inte har alltför ont.


Brian väntar på att få komma in till röntgen.


tisdag 3 juli 2012

MFF-AIK

Förutom Mario Balotelli är en av killarnas favorit, som bekant, den svensk/ugandiske fotbollsspelaren Martin Mutumba. Och Martin Mutumba gillar skitungarna också, har vi hört, vilket såklart gör grabbarna vilda av lycka.

Igår mötte hans AIK mitt "himmalag" Malmö FF och självklart kunde jag inte missa en sådan match. När jag satt där innan start och såg spelarna marschera in, önskade jag så starkt att killarna var där och att jag fick dela upplevelsen med dem. Efter matchen tänkte jag att det kanske var tur att de inte var det, MFF utklassade nämligen AIK och vann med hela 4-0. Det var såklart inte Martins fel, men visst vore det roligare för dem att se honom i en match som gör honom rättvisa.

Och det är faktiskt inte omöjligt att de kanske får göra det en dag. Mutumba spelar nämligen för Ugandas landslag också, så jag hoppas verkligen att vi någon gång kan planera in en resa till Kampala när de spelar landkamp. Det vore nåt.


Martin Mutumba in action. En bild grabbarna säkerligen kommer att uppskatta.


måndag 2 juli 2012

Gentleman shoes

Aje fick köpa nya skor i helgen eftersom hans gamla gått sönder. Vad blev det för skor då? Så kallade gentleman shoes, liknande de som Stuart redan har. Hiskeligt fula om jag skulle säga vad jag tycker, men det finns ingen anledning att göra, för Aje och Stuart tycker att de är jättefina och det är det som är det viktiga.

Killar med stil, kallar de sig.

Gullungar.

Såhär såg de ut innan de skulle gå till kyrkan igår...

...och lämnade inte varandras sida på hela förmiddagen.

söndag 1 juli 2012

Isaac 6 månader

Liksom de andra killarna har även Isaac blivit tilldelad en födelsedag och fördelen är att vi faktiskt vet hur gammal han är (plus, minus ett par veckor). 1:e januari är Isaacs dag, vilket innebär att han just idag blir 6 månader. Och varför inte fira det genom att skicka bilder till "tant Emma" på hur man nu sitter alldeles själv. Stora killen.

Grattis Isaac!

Kolla vad jag kan!

Det måste bero på att jag är så duktig på att äta.