lördag 18 oktober 2014

Fråga från Katarina

 
Nu bor ju Isac med dig men upplever du att han ser grabbarna och övriga som sin familj också? Du har ju tidogare skrivit att han får träffa dem när han vill, brukar han vara i huset även utan dig? Skulle vara spännande om du kunde berätta lite om det i ett blogginlägg samt om hur din tillvaro ser ut nu. Du skrev tidigare nått om att du i och med flytten skulle delta mindre i det dagliga arbetet och jobba mer med saker runt omkring. Vore kul att få tal del av hur det går för dig och hur ofta du är med grabbarna. På ett ungefär, förstår om det inte finns något schema.
 
Svar:
 
Nej, något schema för hur ofta jag är med grabbarna finns inte men det stämmer att jag valt att ha en mindre roll i det dagliga arbetet i huset. Detta är något som skett gradvis sen vi startade. I början var jag involverad i allt, från att se till att de borstade tänderna till att sängar bäddades och skor putsades. Så är det inte längre, istället är det mitt ansvar att se till att det finns sängar att bädda (inte det enklaste visade det ju sig ha ha) och skor att putsa samt att se till att alla trivs och gör vad de ska, både barn och personal.
 
Killarna har vuxitt mycket på de snart fyra år vi haft vår verksamhet och det gör såklart också att min roll förändrats. I starten hade de ett väldigt stort behov utav värme och närhet, de var klängiga och kramiga och ville alltid vara nära mig och övrig personal (annars visste man att det var något lurt på gång). Nu, som tonåringar, har de givetvis inte det behovet på samma sätt. De är mycket mer självständiga.
 
På vardagarna träffar jag grabbarna en stund när de kommit hem från skolan innan de tar sina dojor och beger sig till fotbollsplanen för träning och häng med kompisar (det är en mötesplats på kvällarna). Ibland följer jag med och tittar men inte så ofta. På helgerna har vi mer tid tillsammans och då är jag också mer involverad i aktiviteterna. Om vi inte har ett program redan brukar vi höra med killarna vad de vill göra och i regel finns det många viljor. Vi (personalen) brukar då dela upp oss i olika grupper där någon ex hänger med till fotbollsplanen, någon går in till stan, en annan stannar i huset med de som vill vara hemma och jag tar en grupp och hittar på nåt (ex övningskörning eller inlinesåkning). Ibland om jag kommer till huset och det inte pågår någon aktivitet och jag ska iväg och handla eller nåt brukar jag fråga om någon vill göra mig sällskap. Jag gillar de spontana samtalen som uppstår när man får kvalitetstid med några få åt gången. Förutom den tid jag får med dem naturligt tar jag ibland med dem ut på restaurang för utvecklingssamtal där jag mer aktivt ställer frågor om deras liv och synpunkter på vår verksamhet i syfte att kunna göra den bättre.
 
Isaac är fortfarande en del av familjen "skitungarna" och kommer förhoppningsvis alltid att ha ett starkt band till många av dem. Dock känner jag att det är väldigt viktigt att han förstår att han nu har en mamma och ett eget hem. Han spenderar inte lika mycket tid i huset som tidigare men det blir en stund nästan varje dag. Han har ju inte börjat förskola ännu (ska göra det i januari) och om jag ska iväg på möte eller liknande blir det väldigt trist för honom att hänga med och då tycker han bättre om att hoppa på studsmattan i trädgården eller härja med grabbarna om de är där. Han vill ofta följa med till fotbollsplanen när killarna går dit och då brukar han få göra det. I regel passar det bra att han spenderar en timme eller två med dem efter skolan medan jag lagar mat. Vid 7-tiden går solen ner och då kommer han hem här och äter middag sen spenderar vi kvällen tillsammans.
 
Lördag förmiddag hos oss. Vi har ätit frukost. Isaac tittar lite på TV medan jag bloggar.
Snart ska vi ta oss ur pyjamasen och gå ner till huset. Grabbarna kommer från skolan om en stund.
 

8 kommentarer:

  1. Åh vad roligt att få läsa lite om dig och Isaac! Det måste vara häftigt att bli mamma på det här sättet!

    SvaraRadera
  2. Tack för svar, spännande att ta del av er vardag. Tänker att det övergripande ansvaret inte är något nytt för dig, det har du ju tagit sedan du var och hälsade på grabbarna och insåg att det inte hade det bra. Och det ekonomiska ansvaret tog du väl redan innan det? Fascinerande vilken resa du och grabbarna har gjort! Och övriga vuxna också såklart. Ett önskemål inför framtida blogginlägg är att få veta lite mer om hur personalen jobbar. Och hur det gick med de där sängarna (eller har jag missat något blogginlägg?)


    Blir nyfiken på om du redan när Isaac var bebis kände att du ville adoptera honom. Om den frågan känns för privat så låter du självklart bli att svara på den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det stämmer. Men det har blivit större sen vi startade. I början hade vi 10 barn, nu 32 plus fotbollsturnering etc. Ok, ska presentera personalen och deras uppgifter en dag. Sängarna är på plats, en annan snickare fick göra nya, har för mig att jag skrev om det i våras. Ang Isaacs adoption var det inget jag visste att jag skulle göra frånn början utan en önskan som växte fram med tiden.

      Radera
    2. Tänkte mer på om ni fått tillbaks några pengar från den förste snickaren eller hur det blev med det. Var väl polissak där i slutet?

      Radera
    3. Nej, det har vi inte fått och han har försvunnit från stan efter att yterliggare kunder anmält honom.

      Radera
  3. Intressant att få läsa :) jag undrar hur män kan få tag på den där boken som skulle ges ut. Har kollat lite på internet men det står ingenstans om var man kan köpa den. Bara vad den kostar och vem som har den... Undrar även om du kan visa bilder på lite mer om hur trädgården ser ut i sin helhet.. Har ju sett hönshuset och studsmatta och gungor... Men inte som helhet.. Du behöver ju inte men det vore kul att se... Och det vore också kulor du kunde skriva ett pyttelitet inlägg om vilka som ingår i verksamheten nu.. Det är ju en del barn som bor där men också andra utanför...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi arbetar på lösningar på hur man ska kunna köpa boken, jag lovar att lägga ut information om det så fort det är klart. Ska ta lite bilder av trädgården och huset någon dag =) Jag gjorde en översikt för ett tag sen ang barnen vi sponsrar. Den går att hitta här: http://skitungarna2011.blogspot.com/2014/05/alla-skitungarna.html

      Radera
  4. Emma du är bara helt fantastisk.

    SvaraRadera