söndag 30 november 2014

Grattis världens bästa mamma!

GRATTIS PÅ 55-ÅRSDAGEN FINASTE MAMMA!

Vi längtar tills du och pappa kommer till jul.


Mamma med grabbarna förra julen

Isaac med mormor



fredag 28 november 2014

Fast i paradiset

Isaac har tyvärr blivit sämre, han har feber och blåsorna är nu spridda över hela kroppen. till och med i mun och hårbotten. Usch, jag tycker så synd om honom. Svårt att försöka få honom att låta bli att klia, det kliar ju i mig bara jag tittar på honom. 
 
Tanken var att vi skulle resa hem idag men det är bara att glömma, både med tanke på hur Isaac mår och smittorisken. Det låter kanske som en dröm att vara tvungen att förlänga en semester och det vore det om omständigheterna var andra och vi kunde njuta av ett dopp i det blå. Vi får svalka oss i duschen istället. Isaac kan stå under de kalla strålarna hur länge som helst, det lindrar tydligen klådan.
 
Vi har i alla fall lämnat vår strandby och tagit oss till Stone Town där vi hittat ett rum med en liten balkong som vi kan sitta och spana på och restauranger med take-away runt husknuten. Här stannar vi tills vidare, tar en dag i taget och ser hur läget utvecklar sig.
 
Håller tummarna för att han repar sig fort och så att vi snart kan bege oss hemåt.
 

onsdag 26 november 2014

Sjukstuga

"Mamma, I need medicine" hörde jag en späd liten röst säga tidigt i morse.
 
Det hade han helt rätt i, min lille Isaac, insåg jag när jag tände lampan och fick se de utslag och blåsor som ploppat upp på hela överkroppen.
 
Vattkoppor.
 
Det visste jag (nästan) redan innan de konstaterade samma sak på vårdcentralen och gav oss en kräm för att indra klådan. Jag mindes nämligen väldigt tydligt de två små systrarma , alldeles knottriga av koppor, som reste med samma buss som oss. Och hur jag noga försökte se till att vi höll oss på gott avstånd från dem.
 
Tyvärr hjälpte det föga och sjukdomen är nu ett faktum. Stackaren. Och i 35 graders värme.
 
Inte mycket att göra. Vi gillar läget och än så länge (peppar, peppar) verkar han inte ha alltför mycket besvär av dem.
 
Tur, i alla fall, att det bröt ut i slutet på semestern och att han hunnit njuta massor av Zanzibar.



tisdag 25 november 2014

Dags att runda av...

Efter snart två härliga veckor på Zanzibar börjar vi känna oss väldigt mätta och belåtna och ser fram emot att återvända till Kabale.
 
Kvarstår bara själva resan dit vilken jag allt annat än ser fram emot efter den busstur vi genomled på vägen hit. För att försöka undvika ytterligare en sådan har jag letat efter alternativa transportmedel. Tåg verkar vara ett. Det går en linje mellan Dar es Salaam och staden Mwanza i närheten av den ugandiska gränsen och från vad jag läst är det möjligt att boka kupé med sovplatser.
 
Det låter som en dröm i mina öron (även om turen tar dubbelt så lång tid).
 
Kanske någon av er läsare har erfarenhet av tågresande i Tanzania? Är det att föredra framför buss?
 
 

måndag 24 november 2014

Om Robert

Roberts mamma var och hälsade på i veckan. Dessvärre vacklar hennes hälsa fortfarande och hon såg allt annat än kry ut.
 
Tråkigt.
 
Hon sa att hon hade haft kontakt med sin dotter (Roberts äldre halvsyster) och gärna ville åka och hälsa på henne. Eftersom dottern bor i ett annat distrikt hade hon inte råd till att göra det så vi hjälpte till genom att betala för bussresan dit.
 
Den är rörig hela den här historien kring Robert och hans familj. Vi blir inte riktigt kloka på vad som är riktigt eller inte eftersom Robert själv är för ung för att komma ihåg och mammans berättelse är osammanhängande och ändras hela tiden. Om det är för att hon medvetet döljer något eller för att hon på grund av sitt tillstånd har svårt att komma ihåg tidsordning, platser och tidpunkter är omöjligt att säga. Vi uppmanade mamman att höra av sig när hon kommit fram och gärna låta oss få prata med dottern så att vi kan få höra henne version.
 
Om hon och familjen sedan tillåter kommer vi att åka och hälsa på dem tillsammans med Robert när terminen är slut.
 
Drömmen vore att mammans hälsa förbättras, att hon slår sig till ro i närheten av sin dotter och att Robert så småningom ansluter.

Vi håller tummarna för det.
 
Robert
 
 
 

lördag 22 november 2014

Snorklingsutflykt

Så mycket snorkling blev det iofs inte för vår del. Vi njöt istället av båtturen och det fantastiska vattnet, matade färgglada fiskar och fick till och med se delfiner.

Minnesvärd dag.

Vi såg delfiner från båten

 
Skönt med ett svalkande dopp






torsdag 20 november 2014

Charity Chocolate

Jag fick det här fina mailet idag.
 
"Hej!

Vi kontaktade er i slutet av 2013 då vi startade ett UF företag med syfte att samla in pengar till er organisation. Det vi gjorde var att sälja chokladkakor där 100% av intäkterna har gått till er organisation. Vi har fått in 9596 kronor och förde in dessa idag 20/11 till ert bankgiro.  Vi hoppas att det kommer till stor nytta och om ni använder det till något speciellt projekt så vore det jätteroligt att få ett par bilder eller höra hur ni har det. Vi tycker ni gör ett grymt jobb nere i Uganda och vi hoppas ni och barnen har det bra!
 
Med vänliga hälsningar, 
 
Malou, Elin och Evelina från Charity Chocolate UF. 

Här är en Bild på kakan :) "
 

 
 

FANTASTISKT! Vilket jobb ni har gjort, tjejer! Tusen, tusen tack!

onsdag 19 november 2014

Dan the mechanic

Medan Alex arbetar i en butik spenderar Dan (som ju gick ut grundskolan häromveckan) dagarna med att göra det han älskar allra mest - mecka.

Liksom tidigare lov är han lärling hos Willy, en lokal elektronikreparatör i Kabale.


Varje morgon cyklar Dan iväg till verkstaden

Och får sedan lektioner av Willy.
Här ska det lagas en DVD-spelare ser det ut som.
När de inte är i verkstaden följer Dan med på uppdrag hemma hos folk och installerar eller reparerar kabel-tv.

tisdag 18 november 2014

Nedmontering

Vår kära hönsbur har sett bättre dagar och vi har länge sagt att det nog är dags att montera ner den.

Tugume och James erbjöd sig att hjälpa till.

Vacker var den inte men hade definitivt karaktär och killarna har haft mycket nytta av den. Buren har under åren huserat allt från kycklingar till kaniner och duvor (!):

Men innan den riskerade att braka ihop på egen hand såg vi att det var bäst att själva  demolera den.

Det tog Tugume och James nästan en hel eftermiddag.
Om intresse finns kommer grabbarna få chans att bygga en ny bur under jullovet.

måndag 17 november 2014

Nödlösning

Vi har tyvärr insett att vår pojkes avstängning från skolan med största sannolikhet inte kommer att upphävas innan terminens slut. För att han ska få ett slutbetyg och undvika att tvingas gå om en hel årskurs har vi tagit honom till en privatskola i Kabale där han kommer att spendera de sista veckorna innan jullovet, skriva slutproven och därmed få ett betyg.
 
Om han kan återvända till sin gamla skola nästa år återstår att se.
 
Jag tänker på de andra 300 familjerna med elever i samma situation och vet att flera av dem inte har möjlighet att betala för en provisorisk lösning som vi.
 
Det gör mig så jädra förbannad. Det finns så många som inte har råd att gå i skolan överhuvudtaget och nu förstör den här (kommunala, bör tilläggas) skolan för de som redan har gjort det.
 
Ren och skär idioti.

söndag 16 november 2014

Nya tider

Lata dagar på stranden...

Zanzibar är sig likt.

Jag ser ett gäng yngre turister, hör hur de planerar för kvällen och minns mina tidigare resor hit. Blir lite nostalgisk och drömmer mig bort för en stund.

Då ropar Isaac och jag kvicknar till.

"Mamma!"

Inser att mitt liv nu är bättre än vilken dröm som helst.

lördag 15 november 2014

Konfirmation

När jag var iväg på ett möte förra veckan ringde min kollega Stidia och berättade att vår (mer eller mindre självutnämnde) präst var på besök med en handfull föramlingsmedlemmar. De gör så, med jämna mellanrum, hälsar på hemma hos folk för att be med dem. Jag vänder mig egentligen emot att klampa in hos människor sådär utan förvarning men har lärt mig att det är bäst att spela med så gott det går. 
 
Lättnaden när jag hade en ursäkt och faktiskt inte kunde avbryta för att komma hem.
 
Känslan av nederlag när jag efter mötet kom tillbaka och fann att de fortfarande satt i vardagsrummet.
 
Så var det igång och jag fick (återigen) förklara varför jag inte går i kyrkan på söndagar, hur det kommer sig att jag inte bjöd med prästen till Sverige i somras (!?), tacka artigast för inbjudningar till diverse temagudtjänster och lova att ta med mina föräldrar för att hälsa på när de kommer till jul.
 
När jag trodde det hela var klart kom kuggfrågan.
 
Prästen: We want your boys to get confirmed with us on 9th december.

Jag: Ok...

Prästen: Is that alright?
 
Jag: Ehm...I'm not sure...let me inquire if the boys are interested and talk to my collegues.

Efter ett möte med personalen och grabbarna stod det klart att alla utom tre (som är katoliker) är intresserade av att konfirmeras och så fort terminen är slut vänta intensiva studier och sedan, som sagt, konfirmation den 9:e. Ett femtontal konfirmander vars släkt och vänner givetvis måste bjudas in. Jag tror minsann vi får arrangera det som konfirmation/årlig julfest annars blir det alldeles för mycket.

Det blir nog bra till slut men jag hade önskat att vi fått lite längre tid att planera.



fredag 14 november 2014

Rundvandring

Här kommer den visning av vårt hus som jag lovat så länge.
 
Såhär ser det ut när man kliver innanför grinden
 
 
Stor trädgård
 
Med gott om utrymme för alla
 

Vi använder oss inte av huvudentren (har gjort hallgången till förvaringsutrymme)
utan går in genom vardagsrummet eller via garaget. Här är vardagsrummet...
...som är sammanlänkat med "matsalen" där killarna blir serverade mat av Irene genom luckan till köket...
 
 
...såhär ser köket ut. Det används främst till servering, disk och förråd...
 
...all matlagning sker nämligen utomhus på traditionella kolgrillar.
 
Utrymmet bakom huset är vår tvättstuga
 
Där finns också en reservtank vatten.
 
Badrummet
Grabbarnas sovrum är inte färdigdekorerade än. Det ska de få göra under jullovet
men de nya sängarna är i alla fall på plats. I varje sovrum finns det plats för sex personer. Här är det gröna.

Blå sovrummet

Och det röda

torsdag 13 november 2014

Att upptäcka världen

I Uganda är majoriteten av befolkningen kristna medan de flesta på Zanzibar är muslimer och något av det första vi hörde när vi klev i land var ett böneutrop från en av de många moskéerna här.
 
Isaac stannade upp och lyssnade intensivt innan han utbrast:
 
Mamma, you hear, A GOAT!
 
Tack och lov var det ingen som noterade honom och jag skyndade att förklara att det definitivt inte var någon get han hörde. 
 
Barn...

onsdag 12 november 2014

Semester

Snart är skollov för grabbarna med allt vad det innebär i form av aktiviteter, jul- och nyårsfirande och inte minst vår stundande fotbollsturnering.

Avslappning och roligheter för våra ungdomar innebär visserligen även mycket kul för oss vuxna men också väldigt mycket jobb. Eftersom det inte blev så mycket ledighet för min del i Sverige i somras tänkte jag att det nu var ett bra tillfälle att ta lite semester för att ladda upp batterierna.

Och vad kan vara mer avkopplande än en resa till Zanzibar? Ja, jag kunde komma på en jäkla massa grejer under den närmare 48 timmar långa bussresan vi nyss tvingats genomlida. En liten pers men klart värt det nu efteråt. En eloge till Isaac. Han har sovit bort mer än halva turen och mellan varven har vi kört elefant och zebraspaning (men tyvärr inte sett en enda). Bättre ressällskap får man leta efter.

Nu är vi äntligen framme i Dar es Salaam och tar imorgon färjan till Zanzibar där vi ska götta oss, bada och ha det så bra vi bara kan.

(Jag ska försöka att blogga som vanligt men vet av erfarenhet att nätverket på ön kan vara oplålitligt ibland)

söndag 9 november 2014

Extraknäck

När vi startade vår verksamhet  hade vår äldste kille Alex precis gått ut grundskolan. Nu, fyra år senare, är han klar men sin O (ordinary)level i Secondary School. Till våren väntar fortsatta studier på A (advanced) level men först stundar ett långt lov. Lite för långt ansåg både vi och Alex och kom överens om att försöka se om det går att ordna ett jobb till honom.
 
Det gjorde det.
 
Imorgon arbetar han sitt första pass på Royal Supermarket här i Kabale. Spännande!
 
Lycka till Alex!

 

Lite nervös är han allt inför sitt första riktiga jobb
men vi är alla övertygade om att det kommer gå hur bra som helst.

lördag 8 november 2014

Alltid något

Många i Kabale har varit upprörda av det stora antalet elever som blivit avstängda i samband med strejken på våra killars gymnasieskola efter vice rektorns misshandel av en flicka. Den ilskan har sedan spätts på när samme man, till synes oberörd av kaoset,  lugnt promenerat i stan med polisskydd, som han antagligen betalt för. Det är vanligt i Uganda att människor 'köper' sig ur kniviga situationer och vi är många som trott att även detta skulle bli ett i raden av sådana fall.
 
Döm av vår förvåning när vi på nyheterna (på den nationella tv-kanalen UBC) såg att vice rektorn greps i början på veckan och nu sitter bakom lås och bom i väntan på rättegång.
 
Där ser man. 
 
Det finns hopp.

fredag 7 november 2014

Tusen tack!

Det är alltid lika roligt att hitta brev från Sverige i vår postbox.
 
Igår fann vi ett innehållande den här fina teckningen och ett brev från Tim, 9 år med familj. Eftersom vi önskades en god jul måste de antingen haft väldigt god framförhållning eller så har kuvertet varit på resande fot ett bra tag.
 
Hursomhelst är det framme nu och det är vi mycket glada för.
 
Tack snälla Tim! Och god jul till dig och dina nära också!

torsdag 6 november 2014

Ljuset i mitt liv

Att en av de tre ibland är borta är jag, vid det här laget, ganska van vid. Men när el, vatten och täckning på mobilen försvinner samtidigt känner åtminstone jag mig ganska liten på jorden.
 
Särskilt när det, som igår, skedde kvällstid.
 
Det kändes väldigt snopet (och lite läskigt), för en nattuggla som jag, att vid niotiden sitta i mörkret och se det stackars datorbatteriet tyna bort innan det blev svart. Men ack så mysigt och lugnande att, när dörrlåset var kollat en extra gång, krypa ner bredvid en liten Isaac och somna till hans lugna andetag.
 
Finaste barn.
 
Jag visste inte det var möjligt att älska någon så mycket.

 
 



onsdag 5 november 2014

Too many

Jag berättade ju att en av våra grabbar stängts av från skolan efter att ha deltagit i den strejk som uppstod när vice rektorn misshandlade en flicka svårt. Tyvärr verkar beslutet inte gå att överklaga och chanserna att han ska kunna komma tillbaka i tid för att göra slutprov (vilka är nödvändiga för att få sina betyg) är dessvärre små.
 
Att vår kille inte var ensam visste jag men när jag fick höra att drygt 300 elever har stängts av höll jag på att trilla av stolen. Det är en femtedel av skolans population.
 
Sinnessjukt.
 
Protesterar inte föräldrar? Jo, men skolledningen är tydligen stenhård och är inte intresserad av att lyssna.
 
Vi borde gå samman, tänker jag, alla föräldrar/vårdnadshavare. Om inget annat så åtminstone för att lämna ett formellt klagomål till Ministry of Education.
 
Såhär kan det väl ändå inte få lov att gå till.



tisdag 4 november 2014

Blankets

I morse när vi vaknat.

Isaac: Mamma, I want blankets.

Jag: Blanket? You're cold?

Isaac: NO. I want to make BLANKETS.

Jag: You want to make blanket? What du you mean?

Isaac: Like this (gör vispande rörelser med armen).

Jag: Ahh, you want to make PANCAKES.

Så det blev pannkaksfrukost idag.

Förstevisparen

Snart är smeten klar för gräddning

Isaac är ansvarig för att hälla smeten i stekpannan och jag för att vända pannkakorna.

Mums!

måndag 3 november 2014

Avstängd

Idag fick våra gymnasiekillar veta att de var väkomna tillbaka till skolan igen men att man var tvungen att rapportera i sällskap av målsman så min kollega Richman följde med. Och kom hem med en av dem igen.
 
Avstängd. Tills vidare.
 
På grund av att han, tillsammans med många andra (som också stängts av), anses aktivt ha deltagit i den strejk/upplopp som inträffade häromveckan.
 
Ja, vad ska man säga. Givetvis kan jag inte försvara att vår grabb har haft sönder en stol (som han ska ha kastat i marken), inte heller att han uttryckt mindre smickrande ord om skolledningen. Däremot kan jag tycka det är väldigt märkligt att skolan tar i så förfärligt när det gäller elevers felsteg men väljer att se åt andra hållet och inte göra ett dugg när vice rektor slår en flicka halvt fördärvad.
 
Vi ska ha ett möte med pojken imorgon och sedan kontakta skolan för att se hur vi kan gå vidare. Om det finns någon chans att få "domen" upphävd i tid för att slutproven ska skrivas annars måste vi komma på en plan B.
 
 


söndag 2 november 2014

PLE

Imorgon väntar en av de största dagarna hitills i Dan "the mechanics" akademiska karriär. Då (och på tisdag) kommer han nämligen att skriva sina Primary Leaving Examinations. Efter det är han klar med grundskolan.

Stort.

All lycka till Dig Dan! Detta klarar du galant!

Dan är snart färdig med grundskolan
 
Jag minns fortfarande den här dagen som igår. När jag och Therese fortfarande var hos Director 2010 och grabbarna började skolan efter flera års uppehåll. Dan, i mitten, startade då tredje klass och nu går han alltså ut sjuan.

lördag 1 november 2014

Tränarmöte

I veckan hölls det introduktionsmöte till vår fotbollsturnering vilket alltid är lite nervöst eftersom det är svårt att veta hur många som kommer att dyka upp. Att det finns ett stort intresse bland ungdomarna i stan att delta går inte att ta miste på men det gäller ju att engagera potentiella tränare också.
 
Jag var mycket nöjd med att se att över 40 coacher dök upp på mötet. Detta trots att det ösregnade den dagen (vilket i andra fall ofta är en ursäkt för att stanna hemma).
 
Nästan alla kategorier fylldes direkt och det finns endast en handfull platser kvar. De kommer förhoppningsvis också vara tagna när vi drar igång den 5:e januari.
 
Så roligt!
 
Introduktionsmöte där all information om den kommande tureringen gavs
och tränare fick preliminärregistrera sina lag.